Julhelgen

24 dec: Julafton är ju inte julafton här. Så jag och Daniel försökte göra det bästa av situationen. Jag försökte mig på att göra jansson. Potatisen jag använde var inte mjölig så det blev ganska mycket vätska över. Men den smakade ändå som den skulle göra, men inte lika god som mammas så klart! Vi spelade lite spel och drack vin med Anna, Annas syster och systerns man.

25 dec: Juldagen. De andra öppnade sina julklappar och så började vi lite smått att förbereda maten. Ugnsrostade grönsaker med ingefärsglace, färska laxfilér, vitlökssås, hemmagjorda potatiskroketter, tiramisu, jordgubbar med grädde, mm.

Innan maten var klar så gick jag och Daniel på en promenad till botaniska. Det var fullt med folk som hade picknick. (som svensk är man så ovan att man är ute på julen. Alla sitter inne och trycker, spslar spel och ätar mat.)

När vi kom till sjön i parken så såg vi en sköldpadda! Ihhh!

Sköldpaddan!

God-jul-bild!

När vi kom hem åt vi mat, pratade drack vin och mös. Vi kollade på Grinchen och daniel försökte visa Karl-Bertil Jonsson för alla. (Ida: det är absolut inte samma film på engelska) Det gick så där. Vi spelade kort och pratade lite mer. Framåt småtimmarna tackade jag och Daniel för oss och gick och la oss.

Daniel och Maria i snygglasögonen!

26 dec: Annandagen/Boxing day. Jag hade skaffat oss biljetter till AVATAR 3D på IMAX till Daniel i födelsedagspresent. Så vi tog en promenad in till stan för att äta sushi på Sakura. Men det var stängt så vi fick snällt gå vidare till något suspekt italienskt ställe. Maten var ok och det blev inte allt för dyrt. Sen gick vi vidare till IMAX. Då det tyvärr inte fanns några stolsnummer var det först till kvarn som gäller. Vi var där bland de allra första! =) Vi var lite oroliga, filmen är nästan 3 h lång och man vill ju inte gå på toa när det är som mest spännande. Men timmarna flög fram och helt plötsligt var filmen slut. Vi båda gillade filmen massor. Gå och se! Efter filmen mötte vi upp med Anna och de andra Irländarna på den irländska puben. Vi bestämde oss för att promenera tillbaka. Staden var full av liv och rörelse människor som hade gått ut med sina instrument och hade lite småkonserter i nästan varje gatuhörn.

Suddig Daniel på väg mot South Bank. Art District i bakgrunden.

Där ganska så fint här!

Jag saknade alla er där hemma så klart. Väldigt mycket. Stundtals var det väldigt jobbigt att vara så långt borta. Men nu är det inte alls långt kvar innan vi ses igen!